by Evelina

Eftersom min bloggapp lagt ner totalt så har bloggen hamnat lite i skuggan av allt, vet att jag lovade dyrt och heligt att blogga massor när jag flyttade upp till Stockholm men det blir inte alltid som man tänkt sig!

 

Jaha men vad händer då, för ett tag sen var jag på intervju för att bli distriktschef, då har man ansvar för flera shopar och uppåt 80 anställda under sig. Träffade vår regionschef som verkade vara positivt inställd till mig och mitt arbete men sa att hon helst skulle se att jag jobbar kvar som platschef ett tag till eftersom jag fortfarande är ganska ny i företaget (även om det känns som jag jobbat på EH i 200 år). Men vi kom fram till att jag behöver en större shop där jag får möjlighet att utvecklas mer och företaget får mer ut av min kompetens, tyvärr är ju alla stora shopar i city redan belägrade av prominenta platschefer så jag får hålla tummarna att nån av dem blir på tjocken eller får för sig att börja plugga, då kommer jag som en stealthattack och pang på rödbetan! Men än så länge är jag kvar ute på Sollentuna och bygger grunden för vad som ska komma att bli ett riktigt mästerverk! 

 

Men jag är inte ledsen för det, min chef har höga planer för mig så han har satt mig på att skola in nya platschefer, i veckorna som kommer så ska jag med till några av hans andra shopar och hjälpa dem med presentation och speed of service, basen för en väl fungerande enhet. Men värst av allt är att jag i nästa vecka ska hålla föredrag inför en sisodär 100 pers, platchefer, distriktschefer, regionschefer, marknadschefer och kanske även vd'n på ett hörn. Jag kommer att dö. Alltså jag är ju hur lattjo som helst bakom baren, kan kläcka ur mig vad som helst till vem som helst, det var likadant när jag jobbade på forex, döball brutta. Men då hade jag en glasruta mellan mig och kunden och nu har jag en stor bardisk. Nu ska jag stå längst fram med en miljon ögon på mig, inget imellan och snacka om seriösa grejer. Mår illa bara jag tänker på det. Man kommer ju ihåg i skolan när lärarna tvinga upp en, svetten lackade, rösten skar sig, det svartnade för ögonen. Men så är det, ska man vara störst, bäst och vackrast så måste man ta på sig game-face och bara kööra. Och för er som undrar ska jag prata om attityd på arbetsplatsen, hur vi beter oss i baren genererar gäster. Jag har fan svart bälte i ämnet. 

 

I övrigt då, ja vi bor ju sedan april i Segeltorp men nu kommer killen vi hyr av hem från sin utlandsvistelse och det är dags för oss att flytta. Ska iväg på tre lägenhetsvisningar idag så jag hoppas hoppas hoppas att det går bra så att vi får nån av dem. Vad gör man annars liksom? Pojkar och flickor, flytta inte till stockholm, det är fan påfrestande för själen! 

 

Nu blir det till att duscha och göra sig snygg, man kan ju inte se ut som ett grottmongo när man kommer, då lär det bli avslag! Tills vi ses och hörs igen! Pussigull!