Ladybug
Igår när jag satt på tunnelbanan hem, eller ska man säga tuben för att vara lite mer stockholmare?
Hursomhelst, hörde ett surr och såg nåt fladdra ner i knät på mig, en liten nyckelpiga landade och kravlade runt på min mage!
Nyckelpigor ger mig barndomsminnen, där vi bodde i Atrium hade vi en lekplats utanför med ett helt buskage vinbärsbuskar, där var det alltid fullt med nyckelpigor! Vi brukade leka att vi bodde på nån öde ö och var tvugna att gå ut i djungeln för att samla vinbär för att göra mat, huset i sandlådan var vår hydda och allt utanför var vatten. Man kunde simma till gungorna, där vi jobbade och på andra sidan lekparken bodde de onda(där föräldrarna kunde sitta). Det var tider det! Ibland gick vi till en annan lekplats med ett stort hus och rutchkana, det var ofta ett stort skepp som vi var ute o seglade på i ett stort o stormigt hav! En lucia blev jag arg på pappa och sprang ut i min lucia-mundering och gömde mig i det huset, tog nån timme innan de hittade mig och jag skrek och vrålade när pappa bar iväg på mig, sen körde mamma ner mig i ett varmt bad. Jag hade som tur var vett nog att ha pyjamas och vantar på mig när jag rymde hemifrån så att jag inte frös ihjäl. Tror jag hade tagit med mig lite julgodis för jag minns att jag och mumsa på något när jag hörde mamma o pappas röster:)
