Raw Food

Har läst lite om den där superhippa trenden med Raw Food, det går ut på att äta naturligare som man gjorde innan den moderna matrevolutionen. Äta oprocceserad mat och bevara näringsämnena. Mjölk, bröd, kött och liknande är no-no. Nötter, frukt, grönsaker och andra naturliga livsmedel ska ge oss all näring vi behöver.
Nu gillar ju jag mat lite för mycket för att leva såhär men jag tror att det kan vara vettigt att kanske en eller två gånger i veckan bryta sina matvanor och tänka efter vad det är man stoppar i sig.

Jag dricker kopiösa mängder kaffe, kanske rätt naturligt med mitt jobb. Det skulle nog vara det svåraste att ge upp för mig, just nu sitter jag och sippar på en kopp Finca Buena Vista, bönor som jag köpt hem från jobbet och kommer ifrån vulkanslätterna i El Salvador. Men att kanske dricka grönt te istället, vore det så hemskt?



Jag håller på att dra ner på sockret nu, tänk att för nåt år sen åt jag inte socker! Då var jag inne i samma process som jag tänkte påbörja nu, utesluta sockret, det första tiden klipper man alla band med sockret. Har inte lyckats göra det än men jag ska fanimej göra det! Det viktiga är att man tänker på vad man stoppar i sig, frukt innehåller mycket socker som inte är farligt i sig men kan trigga sockersuget när man är på "avgiftning". Dessutom finns socker i massa av våra vardagliga produkter: tacokrydda, sirap i mörkt bröd, fruktyoghurt. Vilken mindfuck det är egentligen.

Jag vill leva hälsosammare och sundare än vad jag gör nu, även om min kost och levende är väldans mycket bättre än gemene mans. Jag tycker att alla borde ha en sundare inställning till sin kropp. Det är ju ändå den som bär runt oss, minska på köttet, ta reda på vartifrån maten kommer, laga egen mat istället för alla halvfabrikat, variera kosten och läs på om näringsämnen.


Det är ju alltid en jävla massa tjat om alla dieter hitan o ditan man ska följa. Att bara äta bananer, att bara äta fett o kött, att bara äta soppor.... I slutet handlar det nog om att vi blir så otroligt less på det vi stoppar i oss och iom. det äter mindre och tappar vikt. Men hur bra är det egentligen? Jag är ju inte blyg för att testa nya grejjer för att gå ner i vikt, men jag försöker ändå hålla en sund inställning till det, ha ett kritiskt öga mot mirakelkurer och inte se det som en quickfix som kommer göra allt bättre. Att gå ner i vikt kräver diciplin, engagemang och självkännedom. Man måste vara villig att ändra sina livsvanor, annars slutar det med att man är tillbaka på ruta ett med fem kilo extra!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback