Orkar inte
Mamma ringde precis, nu är mormor jättedålig och ligger på sjukhuset. Fan.
Har suttit och bevakat telefonen den senaste veckan för att höra något om det jag höll på med uppe i Stockholm, men inte ett ljud. De lovade iof att ringa oavsett bu eller bä, men nu vet jag innerst inne att jag inte kommer att få det. Visst jag var beredd, men det hade varit bättre om jag fått beskedet tidigare, nu känns det som allt bara ska dras ut så mycket som möjligt så att jag aldrig ska hinna hämta mig.
Jag skrev i början av året hur bra det här året skulle bli. Tji fick jag.
Jag är alltid glad och positiv, jag försöker vara det nu också men det känns som jag tyngs ner och hålls under vattenytan om vart tredje.
Kan inte med ord beskriva den lättnad jag kommer känna den dagen jag får känna sanden under tårna. Men då drar väl en tsunami in.
Jag vill vara glad, superlycklig och carefree. Nu.
Har suttit och bevakat telefonen den senaste veckan för att höra något om det jag höll på med uppe i Stockholm, men inte ett ljud. De lovade iof att ringa oavsett bu eller bä, men nu vet jag innerst inne att jag inte kommer att få det. Visst jag var beredd, men det hade varit bättre om jag fått beskedet tidigare, nu känns det som allt bara ska dras ut så mycket som möjligt så att jag aldrig ska hinna hämta mig.
Jag skrev i början av året hur bra det här året skulle bli. Tji fick jag.
Jag är alltid glad och positiv, jag försöker vara det nu också men det känns som jag tyngs ner och hålls under vattenytan om vart tredje.
Kan inte med ord beskriva den lättnad jag kommer känna den dagen jag får känna sanden under tårna. Men då drar väl en tsunami in.
Jag vill vara glad, superlycklig och carefree. Nu.
Kommentarer
Trackback