Thailand 2011: Prolog.
Det är väl dags att redogöra lite för händelseförloppet på vår semester, så nu ska vi se vad jag minns!
Allt började den 17e Mars, väl på Arlanda äntligen på väg och dags att fira satte vi oss och tog en Zinfandel inann avfärd. När jag frågade killen i baren om det möjligtvis fanns en sådan så såg han lite lycklig ut, två småglin som inte bara vill ha ett billigt glas rött. Ivrigt plockade han fram en flaska som jag fick smaka av - underbart!
Allt började den 17e Mars, väl på Arlanda äntligen på väg och dags att fira satte vi oss och tog en Zinfandel inann avfärd. När jag frågade killen i baren om det möjligtvis fanns en sådan så såg han lite lycklig ut, två småglin som inte bara vill ha ett billigt glas rött. Ivrigt plockade han fram en flaska som jag fick smaka av - underbart!
Hann knappt halvvägs genom vinet, det var supermastigt och tog sin lilla stund att hälla i sig och njuta av, innan de ropade ut att vi skulle boarda. Som tur var fanns det fritt med vin och öl på planet så man kunde få sig en sängfösare, bad flygvärdinann om ett glas vitt, när hon ska öppna flaskan har det blivit sånt tryck att korken smäller upp - vinet sprutar över hela mig! Kändes som jag vunnit nån F1 race och de sprutade ner mig med champagne! Lite roligt var det iaf även om värdinnan skämdes ögonen ur sig och såg ut som att hon ville sticka huvudet i sanden. Efetr det gick allt rätt smidigt, flög i 8 timmar, gick snabbare än jag trott, blev lite störd i dygnsrytmen bara eftersom vi flög motsols och efter att ha haft mörkt i 2 timmar var det soluppgång och sen blev allt bara ljusare, några kids på skolresa envisades med att sitta och fotografera varandra under den lilla stund det faktiskt var mörkt och man kunde sova - blixtrarna gjorde det lite jobbigt att få en blund i ögonen.
Trötta men glada landade vi på Pekings flygplats - möts av en barsk kinesdam på 150cm ö.h. Where you go?! Ehm... Bangkok? Oké. *Smack* så hade hon satt på oss några klisterlappar och jag fick genast accossiationer till nazityskland och de gula judestjärnorna. You go this way. *peka*
Att ta sig in i Kina är en historia i sig, vi skulle ju bara till transferhallen men likväl fick vi kolla bagage, gå genom en värmescanner så att vi inte hade med oss nån form av agrikultral influensa. (Dagens fråga: Är du rädd att få svininfluensan? Tobbe 27år Linköping: Nej jag är Vegetarian - saxat ur Corren nån gång unde förra hösten).
Hur som haver, vi brände några timmar på att.... dricka Gin Tonic och Long Island Ice Tea. Hoppsan. Men vi tänkte att det var bra så vi skulle bli lite lulliga och sova en stund till på flygningen till Bangkok! Vi tänkte att vi skulle uppdatera våra FB-statusar så att alla skulle veta att vi var välbehållna, men det funkade inte riktigt... inte heller Wifi'n som skulle vara gratis och allt sånt tjafs. För i folkrepubliken Kina så har man ingen integritet. Vi var tvugna att registrera oss och scanna in våra pass till regeringen för att få använda internet. Nej - det kändes inte helt OK. Så vi tog några G&T till...
Trötta men glada landade vi på Pekings flygplats - möts av en barsk kinesdam på 150cm ö.h. Where you go?! Ehm... Bangkok? Oké. *Smack* så hade hon satt på oss några klisterlappar och jag fick genast accossiationer till nazityskland och de gula judestjärnorna. You go this way. *peka*
Att ta sig in i Kina är en historia i sig, vi skulle ju bara till transferhallen men likväl fick vi kolla bagage, gå genom en värmescanner så att vi inte hade med oss nån form av agrikultral influensa. (Dagens fråga: Är du rädd att få svininfluensan? Tobbe 27år Linköping: Nej jag är Vegetarian - saxat ur Corren nån gång unde förra hösten).
Hur som haver, vi brände några timmar på att.... dricka Gin Tonic och Long Island Ice Tea. Hoppsan. Men vi tänkte att det var bra så vi skulle bli lite lulliga och sova en stund till på flygningen till Bangkok! Vi tänkte att vi skulle uppdatera våra FB-statusar så att alla skulle veta att vi var välbehållna, men det funkade inte riktigt... inte heller Wifi'n som skulle vara gratis och allt sånt tjafs. För i folkrepubliken Kina så har man ingen integritet. Vi var tvugna att registrera oss och scanna in våra pass till regeringen för att få använda internet. Nej - det kändes inte helt OK. Så vi tog några G&T till...
En mycket trång flygning senare var vi äntligen på Thailändsk mark! Fantastiskt! Dock var det inte lättare att ta sig in i landet här, gick halvt vilse på flygplatsen, fick stå i över en timme för att komma fram till pass och visum-kontrollen. En barsk man tittade surt upp på mig när jag la upp ett leende för att visa "I come in peace". Nehe. So much for the Thai-hospitality.
När vi äntligen brutit oss ut från flygplatsen och vi kände kvällsluften ligga varm och fuktig rann hela den långa resan av oss! Att det första jag ser var hur många knallrosa taxibilar som helst som stod uppradade gjorde ju inte saken sämre! Tyvärr blv det en gul och grön bil vi fick åka i, vilket jag senare reflekterade över att jag var glad för. Vi hade något så lyxigt som säkerhetsbälten. Och dessutom krockade vi inte på vägen till hotellet. Lyxigt. Som två barn med tindrande ögon satt vi och tittade ut över en stad som nu dränkts av nattmörker men slog tillbaka med otaliga lampor och neon, utanför svischade trafiken förbi. Ja i ungefär 5 km. Sen blev det tvärstopp. 3 taxibilar, en pickup och två privatbilar stod i en enda salig röra inkörda i varandra tvärs över två körfält. Thailand i ett nötskal. När vi äntligen klev ur bilen på en fantastisk gata som hämtad från orienten förstod vi att vi faktiskt var framme.
Som kungligheter togs vi emot av hotellpersonalen, vi fick vårt underbara rum - som jag självklart glömde att fotografera! Tog en dusch och sen var vi på semester!
När vi äntligen brutit oss ut från flygplatsen och vi kände kvällsluften ligga varm och fuktig rann hela den långa resan av oss! Att det första jag ser var hur många knallrosa taxibilar som helst som stod uppradade gjorde ju inte saken sämre! Tyvärr blv det en gul och grön bil vi fick åka i, vilket jag senare reflekterade över att jag var glad för. Vi hade något så lyxigt som säkerhetsbälten. Och dessutom krockade vi inte på vägen till hotellet. Lyxigt. Som två barn med tindrande ögon satt vi och tittade ut över en stad som nu dränkts av nattmörker men slog tillbaka med otaliga lampor och neon, utanför svischade trafiken förbi. Ja i ungefär 5 km. Sen blev det tvärstopp. 3 taxibilar, en pickup och två privatbilar stod i en enda salig röra inkörda i varandra tvärs över två körfält. Thailand i ett nötskal. När vi äntligen klev ur bilen på en fantastisk gata som hämtad från orienten förstod vi att vi faktiskt var framme.
Som kungligheter togs vi emot av hotellpersonalen, vi fick vårt underbara rum - som jag självklart glömde att fotografera! Tog en dusch och sen var vi på semester!
Kommentarer
Trackback