Fredag igen
Helt seriöst insåg jag idag att det är julafton om en vecka. EN VECKA! OJojOJ. För att vara lite fjortizz.
Kan informera om att bokstaven J och kommatecknet (,) har sammarbetssvårigheter så jag har inte blivit analfabet om texten ser konstig ut.
Varit ledig i två dagar från jobbet, även om det var under vissa speciella omständigheter har det ändå varit skönt, rensat skallen, kollat lite på vad jag vill göra med mitt liv.
Igår plockade jag upp Frida och vi åkte till Vrinneviskogen med Zion. Höll på att dö på vägen lite jobbigt läge sådär fan fastna i korsningen utanför mig som är helt cp-störd, innan hade jag sagt att jag inte ville åka den vägen för att korsningen ger mig dödsångest. Jaja, man-up tänkte jag, skitmycke bilar och det hann u bli rött medan jag stod i korsningen och väntade på att bli framsläppt. Jaja, kan ju inte gärna backa så jag kör - samtidigt kommer en kärring i typ hur hög hastighet som helst och kör nästan in i sidan på mig. Både jag o Frida skriker rakt ut och jag bromsar allt jag har, typ 5cm luftspalt var det mellan bilarna när vi stannade. Tanta titta inte ens på mig utan körde upp i snön o runt och fortsatte åka som inget hänt. Gaah, ska aldrig mer åka i den korsningen!
Väl uppe i skogen pulsa vi runt i typ en timme Zion fick springa lös när jag hade bra koll på omgivningarna, han är hur duktig som helst då. Ropar man in honom så kommer han typ direkt. Har man koppel får man slita o dra som fan vissa gånger. Sen ser man på honom att han känner lukten av något så då är det bara att koppla honom, och mycket riktigt, en halvminut senare kommer en gubbe med hund.
Riktigt skönt att få röra på sig ordentligt, älskar mina nya Craft-byxor, har bara underställ under, väger ingenting och supermjuka så man känner sig jättebekväm! Varmt o skönt är det också!
Zion var lite tjurig över att behöva hoppa in i bilen igen men efter mycket om och men så satt han där på sin dyna i bagaget. Han kan vara som en trotsig jävla treåring ibland, bara att få på honom sin ut-o-gå-i-skogen-sele är en uppsats. Den är inte populär kan jag säga.
Blev ett varmt och underbart bad med massa babyolja när jag kom hem, lagom till jag klev ur kom Frida över igen och vi snackade massa skit och jag slängde ihop en tonfisklasagne som jag blev supernöjd med om jag får säga det själv:D Sen blev det mat, sherry och vin, ja några After-Eight också. Myspys!
Pratade lite om att vi snackat om att fjällvandra i sommar och så helt plötsligt hade vi bestämt att åka 140mil norrut och vandra i 10 dagar med bestigning av Kebenekaise som mål. Hoppsan. Men jag är på, har tillomed hittat ett par rosa vandrarskor så finns ju egentligen inget som stoppar oss! Jo vi måste ju arbeta lite på Peder... han vet ju inget än, men Frida skulle bearbeta honom. Hon har ju typ ett halvår på sig!
Skitbra att vandra i Sverige också, man behöver inte bära med sig vatten för det finns friskt och fint vatten överallt, dessutom är det midnattssol på sommaren så lampor o skit behöver vi inte:P
Kan informera om att bokstaven J och kommatecknet (,) har sammarbetssvårigheter så jag har inte blivit analfabet om texten ser konstig ut.
Varit ledig i två dagar från jobbet, även om det var under vissa speciella omständigheter har det ändå varit skönt, rensat skallen, kollat lite på vad jag vill göra med mitt liv.
Igår plockade jag upp Frida och vi åkte till Vrinneviskogen med Zion. Höll på att dö på vägen lite jobbigt läge sådär fan fastna i korsningen utanför mig som är helt cp-störd, innan hade jag sagt att jag inte ville åka den vägen för att korsningen ger mig dödsångest. Jaja, man-up tänkte jag, skitmycke bilar och det hann u bli rött medan jag stod i korsningen och väntade på att bli framsläppt. Jaja, kan ju inte gärna backa så jag kör - samtidigt kommer en kärring i typ hur hög hastighet som helst och kör nästan in i sidan på mig. Både jag o Frida skriker rakt ut och jag bromsar allt jag har, typ 5cm luftspalt var det mellan bilarna när vi stannade. Tanta titta inte ens på mig utan körde upp i snön o runt och fortsatte åka som inget hänt. Gaah, ska aldrig mer åka i den korsningen!
Väl uppe i skogen pulsa vi runt i typ en timme Zion fick springa lös när jag hade bra koll på omgivningarna, han är hur duktig som helst då. Ropar man in honom så kommer han typ direkt. Har man koppel får man slita o dra som fan vissa gånger. Sen ser man på honom att han känner lukten av något så då är det bara att koppla honom, och mycket riktigt, en halvminut senare kommer en gubbe med hund.
Riktigt skönt att få röra på sig ordentligt, älskar mina nya Craft-byxor, har bara underställ under, väger ingenting och supermjuka så man känner sig jättebekväm! Varmt o skönt är det också!
Zion var lite tjurig över att behöva hoppa in i bilen igen men efter mycket om och men så satt han där på sin dyna i bagaget. Han kan vara som en trotsig jävla treåring ibland, bara att få på honom sin ut-o-gå-i-skogen-sele är en uppsats. Den är inte populär kan jag säga.
Blev ett varmt och underbart bad med massa babyolja när jag kom hem, lagom till jag klev ur kom Frida över igen och vi snackade massa skit och jag slängde ihop en tonfisklasagne som jag blev supernöjd med om jag får säga det själv:D Sen blev det mat, sherry och vin, ja några After-Eight också. Myspys!
Pratade lite om att vi snackat om att fjällvandra i sommar och så helt plötsligt hade vi bestämt att åka 140mil norrut och vandra i 10 dagar med bestigning av Kebenekaise som mål. Hoppsan. Men jag är på, har tillomed hittat ett par rosa vandrarskor så finns ju egentligen inget som stoppar oss! Jo vi måste ju arbeta lite på Peder... han vet ju inget än, men Frida skulle bearbeta honom. Hon har ju typ ett halvår på sig!
Skitbra att vandra i Sverige också, man behöver inte bära med sig vatten för det finns friskt och fint vatten överallt, dessutom är det midnattssol på sommaren så lampor o skit behöver vi inte:P
Kommentarer
Trackback