by Evelina

Hej. jag sökte runt på ordet ekonomi på Google och hamnade på din blogg. jag är på väg att bestämma vilken riktning jag ska ta i livet och stampar just nu på redovisningsekonom, såg att du jobbade på banken. vad har du för utbildning och hur tog du dig dit. trivs du och hur funkar jobbet:D Kanske jag kan få lite tips som gör min väg lite bättre:D

mvh Cathrine


Lång Version:

Jodu, det började med att jag på gymnasiet inte hade en aning om vadfan jag skulle ta för linje. Egentligen ville jag gå Mode&Design men vågade inte satsa på det så jag hamnade på SP istället, valde inriktning på ekonomi för att ha en bra grund för vidarestudier efter gymnasiet. Tyvärr insåg jag halvvägs in i trean att fan det här är ju skittråkigt. Menmen, efter utbildningen var jag vad som kallas ekonomiassistent, jag har läst företagsekonomi, rättskunskap, internationell ekonomi, redovisning, marknadsföring och matte c.
Efter skolan ville jag inte veta av en skolbänk igen och drog till Italien som Au-pair. Insåg att mja, passa upp på andras ungar är inte min kopp te det häller.
Kom hem, gick arbetslös, fick jobb i en klädbutik. Skittråkigt, inget att göra, dessutom var det en jättefjantig butik på typ 3 kvadrat med fula kläder. Jobbade bara timmar och pengarna räckte till bussen ungefär. Killen jag för tillfället dejtade jobbade för europas största telemarketingföretag så han sa åt mig att prova på det. Det skulle vara seriöst med seriösa produkter att sälja o massor. Så provade lyckan och sökte dit. Fick jobb i el-branchen, där jag blev utbildad av en jättesöt kille som hette Gustav och killen jag dejtade som fixat jobbet åt mig var ett minne blott. Dessutom hade han liten kuk och om möjligt ännu mindre hjärna. Sålde väl rätt hyffsat men efter månader av superbra provision dog det ut när jag tröttnade igen. Ser vi ett mönster?
Mina överordnade bestämde att jag skulle bli försäkringsförmedlare! Gick utbildningen och fick lite högskolepoäng på köpet. Jobbade som det i nån månad innan företaget började skäraner på personal och min dåvarande chef tyckte att jag skulle sluta eftersom jag vid det här laget var så sjukt trött på telemarketing. Det är inte bara folk som blir uppringda som hatar telefonförsäljare. Jag hatade att vara en också. Så jag slutade. Kändes som jag fick nytt liv igen redan morgonen efter. Världens befrielse och jag sökte jobb här o där.
En vecka efter kom jag på intervju tillmin nuvarande arbetsplats, jag fick inte jobbet. Mådde skit och ville dö.
Ett halvår senare sökte de personal igen och då sökte jag och skrev i ansökan att jag tyckte att det hade verkat som ett intressant jobb och ville att de skulle fundera över mig igen. Kom på intervju igen. Fick nobben. Men den här gången så min nuvarande chef, det lilla äcklet, att hon tyckte ommig och att jag jättegärna skulle få gå på upplärning så jag kunde bli timanställd och jobba över sommaren. Sen har jag varit fast. Nu hör jag till inventarierna.


Kort version:

Jag halkade in på ett bananskal. Lite ekonomiutbildning, försäkringsförmedleri, säljvana och ett jäval charmigt leende kommer man långt med!


Hur är det då att jobba på bank?:

Stundom rent förjävligt. Man ska veta allt. A-L-L-T. Det är ständigt nya lagar och riktlinjer man ska följa. Man ska kunna vara hård mot kunder, man ska vara ödmjuk, man ska kunna sälja, men man måste också vara bra på att hantera människor.
Det bästa med att jobba på bank är att man får träffa så mycket människor, prata om både det ena och andra, hjälpa dem välja rätt produkt, förslå lösningar, lära sig nya saker. Alltid kommer nån med en fråga som man blir helt blank i huvet av. Men när man tar reda på svaret känns det som att man hjälpt till något enormt. Eller om man informerar en kund om nånting den inte vet och denne blir jätteglad för att man berättar det, det är lixom rewarding. Men man får också ta skit, det får nog alla oavsett vad man jobbar med.
Jag jobbar på en mindre bank, jag kan och vill inte yttra mig om vart jag jobbar av säkerhetsskäl. Jag är en person på jobbet och en hemma vid bloggen.
Jag har blivit igenkänd av kunder privat, jag har grannar som kommer in med jämna mellanrum, folk i min egen ålder man träffar på krogen och sådär. Ibland kan det vara jobbigt.

Man lär sig mycket på vägen, men det är ju alltid bra att ha en utbildning, beroende på vilken inriktning man vill ha på jobbet.

Jag trivs nog rätt bra, även om jag är en person som tröttnar snabbt har jag lyckats hålla mig kvar ganska länge nu. Mina kollegor är underbara - vilket hjälper till när man känner att man fyller i samma blankett och svarar på samma fråga för niohundrafemtioelfte gången.

Jag kommer nog vara kvar i bankväsendet i något år till. Tills jag kommer på vad jag vill göra när jag blir stor.