På käpprätt väg in i väggen
Jag ärså trött och sliten, vilket ni kanske märkt av i min bloggtorka. Igår skulle jag åkt till Zarah på födelsedagskalas efter jobbet, hade strukit min fina rosettop från Zara(tänkte att det skulle passa eftersom jag bara annvänder den vid speciella tillfällen, och den kommer ju från Zara- som ett tecken). Hade sprungit på stan varenda ledig stud jag haft för att få fram en bra present till henne, jag hade til och med tvättat håret. Så kom gårdagen, vi varsjukt underbemannade, en var sjukoch en som skulle hjälpt oss från en annan butik var tvungen att åka och styra upp i en annan butik det hänt grejjer i. Så där satt vi, ungefär 2½ person i kassan med ett helt hav av människor utanför. Kände mig som en liten zebra på utställning för utsvultna lejon. Kunde knappt äta på lunchen trots att jag var hur hungrig som helst och när jag kom tillbaka till jobbet kved det verkligen i magen. Min underbara Gosia när jag kom tillbaka o sa att jag hade ont: Magkatarr. Man får det här. Som du jobbar borde du ju smälla in i väggen snart, om inte du gör det vet jag inte vem.
Känns bra:)
hela kvällen var som en dimma, in med pengar, ut med pengar, betala räkningar, räkna pengar, in med pengar, ut med pengar. Jag hörde inte ens vad folk sa kändes det som, jag bara chansade på vad de ville ha och det mesta gick på rutin.
Fyfan när vi äntligen slutade och jag vred om nyckeln till dörrn. Underbart, men jag skulle ju till Zarah, jag orkade inte stå på benen. Så jag fick ringa och säga att jag inte kunde komma, så jävla pissigt. Hade behövt komma bort och ha lite roligt och tänka på annat. Halvgrät hela vägen hem. Klädde av mig och sov en stund.
Sen vaknade jag av att min kära Giza lukta mig i ansiktet, kände mig lite bättre då men ångesten satt i, gick upp och kramades med Gustav och lagade mat. Såg lite på Let's Dance.
Sen kom jag på vad jag behövde.
Dukade upp med O'boy, en delicatoboll och massa 79% choklad brevid sängen, kröp ner och läste Ego Girl. Kändes lite bättre förutom att jag skämdes lite för mig själv att jag smällt i mig så mycket godis. Men så sa jag åt mig själv att jag faktiskt behövde den där extra energin för att jobba en sista dag den här veckan. Då mådde jag bättre igen:D
Chocolat is my saviour. (stavas detså?)
Ps.
Men Mariiiie vi ska ju till Hugharda o inte Shram el Milkshake, det är ju jättelångt till pyramiderna därifrån. Har du ingen bild jag kan få låna o så kan jag säga att jag varit där om nån frågar?
Känns bra:)
hela kvällen var som en dimma, in med pengar, ut med pengar, betala räkningar, räkna pengar, in med pengar, ut med pengar. Jag hörde inte ens vad folk sa kändes det som, jag bara chansade på vad de ville ha och det mesta gick på rutin.
Fyfan när vi äntligen slutade och jag vred om nyckeln till dörrn. Underbart, men jag skulle ju till Zarah, jag orkade inte stå på benen. Så jag fick ringa och säga att jag inte kunde komma, så jävla pissigt. Hade behövt komma bort och ha lite roligt och tänka på annat. Halvgrät hela vägen hem. Klädde av mig och sov en stund.
Sen vaknade jag av att min kära Giza lukta mig i ansiktet, kände mig lite bättre då men ångesten satt i, gick upp och kramades med Gustav och lagade mat. Såg lite på Let's Dance.
Sen kom jag på vad jag behövde.
Dukade upp med O'boy, en delicatoboll och massa 79% choklad brevid sängen, kröp ner och läste Ego Girl. Kändes lite bättre förutom att jag skämdes lite för mig själv att jag smällt i mig så mycket godis. Men så sa jag åt mig själv att jag faktiskt behövde den där extra energin för att jobba en sista dag den här veckan. Då mådde jag bättre igen:D
Chocolat is my saviour. (stavas detså?)
Ps.
Men Mariiiie vi ska ju till Hugharda o inte Shram el Milkshake, det är ju jättelångt till pyramiderna därifrån. Har du ingen bild jag kan få låna o så kan jag säga att jag varit där om nån frågar?
Kommentarer
Trackback