by Evelina

Jag mår för jävla pissigt alltså. Helt stört att håret betyder så mycket för en flicka.
Allt blir ju till en ond cirkel också, mamma var med på stan sen när vi kom hem fikade vi och jag åt typ 3 bullar. När mamma gått hem satt jag i soffan och grät med munnen full av ostbågar. Gustav kom hem ungefär när jag avslutat påsen, fick ligga i hans famn och vråla av otröstelighet. Sen gjorde han tacos åt mig, åt dubbelt så mycket som jag brukar. Sen tog jag några knäck.
Så inte nog med att mitt hår är borta, jag är förlorad till matmissbruket igen.

Jag känner mig som den fula ankungen. Orka inte tvätta håret imorse, vad hjälper det, det är fult ändå. Däremot var jag tvungen att platta det för att det skulle lägga sig bra. Jag hatar att behöva platta håret. Det sliter ju som fan! Mitt långa hår blev liksom bra av sig själv, behövde bara platta lite i virveln i luggen för att få till den. Annars plattar jag bara för att bli lite extra fin när man ska gå ut.

Nä nu kommer tårarna igen, ska gå till jobbet snart ju.

Jag behöver motionera och tänka på något annat.